Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



lördag 9 april 2011

2011-04-09

Idag utsåg jag ju barnens ängel till "Dagens Ängel". Min kusin och jag fick verkligen se idag att barnen verkligen behöver en skyddande ängel.
På förmiddagen gick min dotter över till grannflickan för att leka. Hon kom hem runt lunchtid då grannarna skulle ha kalas där. Hon var lite däven och matt när hon satt med oss i soffan och kollade på en film. Både jag och min kusin frågade under ca 1 och en halv timmes tid om något var fel. Till svar fick vi antingen ett fräsigt Nej eller "den onda blicken". Efter 1 och en halv timme lyckades iaf min kusin att få ur henne att hon inte mådde bra. Hon hade ont i halsen och kände sig väldigt hostig. Marie kände då på henne och kände att hon var varm och förmodligen hade feber. Min dotter kom till mig och jag gav henne alvedon och lite hostmedicin. Både Marie och jag pysslade om henne lite och pratade med henne på ett väldigt mjukt sätt. Då började hon till slut att öppna sig. Då berättade hon för oss att i natt hade hon vaknat med huvudvärk men vågade inte väcka mig. Vi frågade henne varför, men då slöt hon sig snabbt igen och ryckte på axlarna med tårar i ögonen. Både jag och Marie blev väldigt illa berörda av att se min lilla flicka på det viset. Tänk hur illa någon har gjort henne. Tänk hur någon har skrämt och förstört den här lilla flickan så hon inte ens vågar söka tröst eller skydd som borde vara det mest självklara i världen för ett barn. Det borde vara det mest naturliga i världen för ett barn att man väcker sina föräldrar när man mår dåligt eller har drömt nåt läskigt. Å det värsta av allt är att jag vet precis vad som ligger bakom och jag kan inte göra ett skit åt det. Sååå otroligt frustrerande att man inte får skydda sitt eget barn. Så bra fungerar vårt fina system i Sverige. Så skyddar vi våra barn. Känns tryggt va?

Inga kommentarer: