Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



onsdag 29 juni 2011

Skäms över att vara svensk....

Just precis nu skäms jag faktiskt över att kalla mig för svensk. Vårat svenska samhälle har idag gett vårdnaden om min dotter till en farlig man. En man som nästan höll på att ta livet av mig. En man som inte tvekade att slå mig om han tyckte jag förtjänade det. En man som våldtog mig när och hur det passade honom. En man som varje dag berättade för mig hur ful, äcklig och värdelös jag var. Den här mannen råkar vara min dotters pappa. Samhället tycker alltså att han är en lämplig vårdnadshavare. Fruktansvärt tycker jag. Jag tvekade länge över hurvida jag skulle skriva om detta i bloggen. Men så tänkte jag att Jo man SKA skriva om sånt här. Folk måste få veta att sånt här händer här i vårat "underbara" Sverige. Så här fint funkar vårat system. Jag är så jävla trött på att behöva skämmas och dölja att jag har levt i sådana här förhållanden. Jag är så trött på att behöva skämmas över att jag har blivit slagen och utnyttjad. Vi måste sluta dölja. Sluta förneka att kvinnovåld sker runt omkring oss varje dag. Å tyvärr så kostar det många livet åxå. Jag hade "tur" som kom ur det med livet i behåll. Men valet jag gjorde, att jag valde fel pappa till mitt barn, förstör mitt liv än idag. Även fast vi är skiljda. Idag lyckades han att ta ifrån mig min dotter. En 7 årig dotter som mår dåligt. Som är rädd för sin pappa. Som varje gång jag måste lämna henne ber mig att inte göra det. Så fint skyddar vi våra medborgare, våra barn i Sverige. Kommer att tänka på den svenska kvinnan, som hade kunnat vara vem som helst av oss, som var tvungen att fly från Sverige och söka asyl i USA. Allt för att Sverige inte klarar av att stävja kvinnovåldet. Så idag spottar jag faktiskt på vår svenska fana och skäms över att jag måste kalla mig svensk....

9 kommentarer:

Vera sa...

Det gör ont i mej, Hur kan man ge honom vårdnaden? ????

marie sa...

jag tor alla människor har nått gott i sig... MEN inte han! när jag fick smset av dig idag om att han fått vårdnaden blev jag chockad och arg. helt sjukt att sånt här kan hända. man kan vara hur vidrig som hällst mot sina barn du får ändå vårdnaden bara du bor närmask skolan hon går i... helt sinnessjukt. fy fan för svenska rättsamhället. snart dax för den där brev bomben

Anonym sa...

Kia Vackra ord .. vidrigt beslut
kram erik NL och facebook

Eva-Marie sa...

Förstår att du är ledsen och förtvivlad. Han hade fått minst 2 års fängelse, troligen längre för att han skadat dig så illa. Lägg din energi på att samla argument och överklaga! Du ska stå upp för att du vill ta hand om din dotter och driva det juridiska. Bara genom det kan du sedan känna dig stolt över att ha gjort allt du kan. Lycka till!

Anonym sa...

Ja vad säjer man....
Att se din dottr va så strykrädd som hon var när hon kom till oss en måndag....
Så inåtbunden smal och frysen..

Hon mår inte bra.... på torsdagen hade hon blivit en sprudlande glad leksugen tjej,,,
Vi tänker då komma till T även om hon kommer bo hos sin pappa för vår dotter vill inte tappa kontakten
och då kan vi se hur hon har det där

Kämpa vi måste se till att hon ska m bra!
Man undra vilka som satt där unga killar eller män?

K

Carin sa...

Jag har inga ord Kia. Jag kan inte heller annat än att säga att du självklart ska överklaga, vilket jag vet att du kommer att göra.
Tänker på dig och T massor och hoppas hoppas hoppas att allt löser sig till sist:(
Stor kram

Anonym sa...

gabriella sa....
det gör jätteont i mig att en mamma inte får ha sitt barn hos sig som hon älskar jättemycket och kämpar för.men sista ordet är inte sagt om du ska överklaga.kämpa på för rättvisan.många kramar från oss gabriella och b.sr.

Teresa sa...

Världens största bamsekram! <3

Ammi sa...

Vill bara säga att jag har hört en del om vad som har pågått den senaste tiden. Tänker på både dig och T.
Önskar att jag kunde hjälpa till på något sätt... Ett barn ska inte behöva ha det sådär!
Man blir förbannad över hur folk tänker.