Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



måndag 26 mars 2012

En helt vanlig måndag....

Blev lite stressigt för Bela i morse eftersom han var tvungen att ta barnen å sen hasta vidare till jobbet. Så här knöligt blir det när barnen går i skola/dagis på olika orter. Svårt att få ihop det hela och det funkar inte i längden. Man kan inte vara på 2 platser samtidigt. Tessan skulle lämnas i skolan kl 8 i Storvreta. Zoltán skulle lämnas hos dagmamman i Länna kl 9. Å Bela skulle egentligen varit på jobbet kl 6.30 i morse. Men eftersom jag skulle koppla dropp kl 8 så fick han kompa några timmar och ta skolskjutsen. Detta är ingen optimal situation för någon av oss. Ingen mår bra av detta stressande på måndag morgon. Å det blir ju ännu värre när det kommer en liten till. Då kommer inte denna lösning att fungera.
Jag var och veckohandlade på City Gross en sväng och hämtade samtidigt ut medicin på apoteket.
På kvällen kom pojkarna hit. Så skönt att få lite sällskap. Har saknat dem så mycket. Alltid lika roligt att få rå om dem.

Hälsa: Jag är så glad för nu äntligen kan jag gå uppför trappan hemma utan att helt tappa andan. När det var som värst så var jag tvungen att ta trappan i 2 etapper och stanna och vila på mitten. Å ändå var jag rejält anfådd när jag kom upp. Har haft väldigt svårt att prata och röra mig samtidigt eftersom det går åt för mycket syre då. Men nu känns det som att medicinen har börjat göra nytta. Det går framåt. Sakta men säkert. Kan helt ärligt säga att den här gången var nog första gången som jag på riktigt blev rädd att kroppen inte skulle orka återhämta sig. Det var en rejäl smäll och jag har varit väldigt dålig. Det kommer ta tid att få tillbaka all kraft igen men jag kämpar på. Jag ska nå dit.

Graviditet: Är så väldigt trött efter att ha sovit dåligt hela helgen. Kroppen säger verkligen ifrån. Prinsessan därinne bökar runt rejält och hon är riktigt stark. Har fått en tid för en tillväxtkontroll den 18 april och då ska jag åxå träffa både läkare och barnmorska.

Inga kommentarer: