Välkommen!!

Välkommen till min blogg.





Här samlar jag bilder och små korta texter från min vardag. Bloggen är min egen dagbok som ni får tillgång att läsa. Det är mina känslor och tankar. Jag bloggar även en del om hur det är att leva med den kroniska sjukdomen Cystisk Fibros. Följ mitt liv som patient, mamma, fru, hästälskare men framförallt som kvinna. Jag är så mycket mer än en diagnos. Bloggen skriver jag för att mina barn och min man ska kunna läsa mina tankar och funderingar den dagen jag inte längre finns. Jag har försökt hålla en jämn balans mellan allvar och skoj. Bloggen är åxå skriven till andra kroniskt sjuka därute som kanske finner någon tröst i att man kan faktiskt finna lycka och glädje trots en svår sjukdom. Lämna gärna en kommentar innan du går. Mycket Nöje!







Mycket Nöje // Chinona



fredag 24 augusti 2012

Inget umgänge....

Jaaaa som vanligt så väljer mitt ex att förstöra ytterligare ett umgänge. Dvs se till att det inte blir av. Jag skulle ha hämtat min dotter idag för det är min umgängeshelg. Men jag har trots påstötningar inte fått någon adress VAR jag ska hämta henne. Jag har ingen aning om VAR hon går i skolan, var hennes klassrum ligger, var hennes fritids ligger, vilka tider det är som gäller osv. Jag kan ju inte gärna gissa och åka runt hela stan för att leta. Mitt ex satt i Tingsrätten och skröt om hur duktig han var på att informera mig om vad som hände i vår dotters liv osv. Hur fan sätter man dit någon för mened? För det är ren och skär jävla lögn. Jag vet INGENTING! Jag får INGEN information alls. Jag får ju för fan inte ens träffa min dotter de helger som jag har dom på att jag ska få ha henne. Visst visst jag kan ta handräckning av polishjälp men det blir ju ett enormt trauma för ett barn som redan mår jäkligt dåligt. Men tydligen så finns det ingen konsekvens eller straff, om man nu vill kalla det så, för umgängessabotage. För det är precis det som mitt ex sysslar med. Han försöker radera ut mig ur vår dotters liv så gott han kan. Det allra jäkligaste är att han kommer att lyckas.
Jaaa det här inlägget blev skrivet på rätt dålig svenska med många svordomar och jag är medveten om att det låter illa. Men jag blir så förbannad och upprörd över hur en man får betee sig hur som helst utan att någon gör nåt. Inte en enda jävel vill ju hjälpa en. Helt jävla sjukt. Å så här straffar man ett oskyldigt barn som kanske vill träffa sin mamma nån gång åxå.
Jag får inte ens ringa till henne för mitt ex. TACK SVERIGE OCH ALLA ÄCKLIGA JÄVLAR SOM INTE KAN SE HUR EN PSYKOPAT MANIPULERAR SYSTEMET OCH DE SOM BESTÄMMER.


Så nu har jag ventilerat mitt missnöje och haft ett litet utbrott. Nu känns det mycket bättre....

Inga kommentarer: