Läkarbesök....

Det blev idag ett lite oplanerat läkarbesök på cf-centret. Jag har känt av smaken i munnen av bihåleinflammation och ville vara lite ute i god tid. Jag var beredd på att få kämpa för att bli trodd. Jag fattar ju hur det låter när man säger till doktorn: "Det smakar som bihåleinflammation men jag har inte ont....." *skrattar* Men ärligt jag känner min kropp så pass väl och känner faktiskt smaken av det innan det bryter ut på riktigt och gör äckelont. Men jag ringde ändå och chansade. Eftersom det är sommar och semestrar så hade jag ingen aning om vem som jobbade. Efter ett snabbt samtal med min jätterara sköterska som alltid tar hand om mig så otroligt varmt och rart så hade hon fixat en tid till Nikos, min läkare. Kanon tänkte jag och styrde bilen dit på en gång.
Själva "läkarbesöket" tog 2-3 min. Nikos behövde inte övertygas om att jag kände min egen kropp. Han litade på mig och det jag berättade att jag kände. Det kändes väldigt skönt. Nikos visste snabbt hur vi skulle fixa min begynnande bihåleinflammation och skrev ut medicin. MEN......
Sen blev jag kvar lite längre inne hos Nikos. Vi hade ett väldigt väldigt bra samtal. Jag vill inte skriva ut här vad vi pratade om för det känns för privat för mig att lämna ut. Det behåller jag för mig själv. Men jag kan berätta så mycket som att jag idag fick ännu mer respekt för denna underbara läkare. Han växte otroligt mycket i mina ögon och han har verkligen vunnit min respekt. Stort kunnande, väldigt varm och tålmodig, trygg i sin roll som läkare visst tänker ni nu.....det har många läkare. Mmmm jag vet.... men jag fick se en skymt av nåt större idag. Han visade mig att i läkarrocken finns något som vi patienter lätt glömmer...... (precis som läkare ibland glömmer om oss....) en människa. En väldigt fin och varm människa förvisso men ändock bara en människa. Idag var första gången i hela mitt liv som jag inte kände mig....... underlägsen och "dum" inför en läkare. Han lyfte istället mig upp till sin nivå och pratade med mig "på mitt språk". På ett sätt som jag kände mig bekväm och trygg med. DET är nånting som väldigt få läkare klarar av faktiskt. Det finns några få därute men de är inte många. För oftast sitter man i stolen mitt emot läkaren som sitter i maktposition. Man lite känner att ens liv och välmående ligger i läkarens vilja att göra mig bra. Det är väldigt tydliga roller och man känner sig väldigt ofta liten, rädd och sjuk inne hos doktorn. Eller hur? Men så kände inte jag mig idag inne hos Nikos. Så tack Nikos, idag för ett väldigt bra samtal. Det var nånting som jag verkligen uppskattade och värderar högt.
En annan sak jag lärde mig idag var hur olika vi kan tolka saker som vi hör eller läser. När man skriver en sak så kanske läsaren tolkar det på ett annat sätt som inte alls var tänkt. Beroende på erfarenheter och kanske egna upplevelser så tolkar vi ju saker utefter dem. Men jag har ju andra upplevelser och erfarenheter och kanske menar något helt annat. Det är svårt med det skrivna språket eftersom man inte kan höra "hur" man menar saker. Men jag ska försöka bli noggrannare med hur jag menar saker. Jag tar nog lite för ofta för givet att människor har samma erfarenheter och syn på saker som jag har. Så är ju inte fallet. På gott och ont naturligtvis.
Återigen vill jag tacka alla som skriver mejl till mig med frågor och synpunkter. Det är verkligen roligt att läsa all denna feedback. Ni är underbara. Å till alla er patienter därute som kämpar med erat eget lilla helvete......KÄMPA!!!!!
Läget annars idag är väl rätt oförändrat. Mår ganska okej. Orkar inte så väldigt mycket. Blir andfådd fort men hostar inte så mycket. Värken i fotleden vid såren är fortfarande där men plåstren jag fått gör det lite lättare. Jag är verkligen tacksam för all den fina hjälp jag har fått från smärtenheten. Vilket otroligt kunnande på just smärta och smärthantering. Så jag håller iaf hoppet uppe om en morgondag i morgon åxå. Jag är tacksam för varje soluppgång jag får se och uppleva.
Kärlek till er alla!!