Näää nu får jag verkligen dåligt samvete. Jag har varit så dålig på att uppdatera bloggen på sista tiden. Å så har jag fått klagomål på det åxå. Jag lovar att försöka uppdatera oftare och sköta bloggen bättre.
Läget just nu känns stabilt. Jag kräks fortfarande och får inte behålla så mycket mat i magen. Men litegrann iaf. Jag försöker äta lite då och då, småsaker, och ibland får jag behålla det. Tabletter går inte alls längre. Så alla mediciner ges nu som brustabletter, orala lösningar eller sprutor. Det funkar faktiskt rätt så bra tycker jag. Varje kväll så kommer sjukvårdsteamet hit och kopplar dropp. Alla där är så snälla. Sjuksköterskorna är helt fantastiska och läkarna är så varma och empatiska. Jag känner mig verkligen lättad som har fått detta. De tar verkligen hand om mig så jag slipper oroa mig för nånting. Deras kurator ringde mig idag och hon skulle komma hit till mig på tisdag så vi kunde prata lite mera. Vi pratade lite idag på telefon åxå och jag tyckte att det kändes som en kvinna med stor empati och kunskap. Jag kände direkt förtroende för henne. Så jag berättade allt som har hänt i stora drag och hur jag själv har känt det under den här jobbiga tiden. Jag tror jag fick fram mitt budskap.
Förra helgen mådde jag verkligen uruselt. Jag kräktes massor och fick inte behålla ens det flytande morfinet. Jag sov väldigt dåligt och hade mycket ångest. Men det vände till slut. Så både igår och idag har det varit riktigt bra dagar. Jag har i stort sett varit smärtfri och jag har kunnat följa med familjen ut på promenaden och jag har tom varit igång lite som vanligt. Jag var faktiskt och klippte mig samt unnade mig lite manikyr. Å idag åkte jag och handlade lite själv på förmiddagen. Jag har kunnat sitta ner på golvet och leka med barnen utan att gråta av smärta. Jag har kunnat bära på Angelina längre stunder utan att grimasera och bryta ihop av smärta. Det känns som att under dessa två dagar med så här lite smärta så har jag fått mitt liv tillbaka igen. Jag orkar lixom vara både mamma och fru. Helt underbart. Å allt tack vare sjukvårdsteamet. De gör verkligen allt de kan för att få mig på fötter igen.
Barnen mår jättebra och Angelina är nu åxå inskolad på förskolan som Zoltán går på. Inskolningen gick jättebra, hon var jätteduktig. Det var mest jag som tyckte det kändes jobbigt att lämna min lilla "bebis" på stora förskolan. *fnissar*
Så nu tar vi massa nya tag och hoppas den här sköna vågen fortsätter nu....
Kärlek!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar