En bra dag....

Idag är det en bra dag....
Så otroligt skönt. Nu har det kommit igång med sjukvårdsteamet och de kommer hit 3 ggr/veckan och sätter dropp. Å dagen efter jag fått dropp så känner jag mig mycket piggare och klarare i huvudet. Så otroligt skönt. Kräkningarna fortsätter dock. Inte lika ofta som förut men ändå. Så fort jag försöker få ner tabletter så börjar det om. Oavsett vilka tabletter det är. Å äter jag för mycket eller för fort så vänder det åxå. Så jag måste hela tiden tänka på vad jag äter och hur jag äter det. Så jag försöker att äta lite men ofta istället, men det är inte så lätt när man hela tiden är superhungrig. Vätska går lättare att få behålla än vanlig mat. Så nu har jag fått nån extra näringsrik nyponsoppa av sjukvårdsteamet som jag ska prova. Å funkar den så kunde jag få recept på den. För nu behöver jag få tillbaka de kilona som jag har förlorat. Det är inte roligt att gå runt som ett skelett och inte orka nånting. Orken sinar väldigt fort.
En annan sak som jag sett nu på sjukhuset när jag varit där så ofta och haft kontakt med dem så ofta på telefon. Det är vilket jättejobb sjuksköterskorna gör. De är verkligen spindeln i nätet och har koll på det mesta. De får det hela att funka som länken mellan patienten och läkaren. Å de allra allra flesta jag stött på genom åren är verkligen hur gulliga och rara som helst. Så idag hyllar jag alla sjuksköterskor som sliter för att vi patienter ska ha det så bra det bara går. Ni är underbara.

Annars så är det en väldigt bra dag idag. Jag är nästan helt smärtfri. Jag fick dropp i natt så jag känner mig pigg och utvilad. Tack vare den nya smärtlindringen så har jag kunnat vara med hela veckan på Angelinas inskolning, även om både hon och jag varit helt slut efteråt. Men det har det varit värt. Det är sån skillnad från att bara ha orkat ta mig mellan soffan och toaletten så orkar jag helt plötsligt följa med familjen på en promenad på 4-hjulingen, jag orkar vara med på min dotters inskolning, jag orkar vara uppe mera och inte bara sitta flämtande i soffan eller hukande/kräkandes över toaletten. Helt ärligt jag har fått mitt liv tillbaka. Det är så fantastiskt.
Imorgon har jag tid hos Nikos så får vi se vad han tycker. Jag hoppas att han ska bli glad och nöjd över mina framsteg. Ska bli roligt att träffa honom och de andra, var ju ett tag sen jag var dit nu.

Nu ska jag vänta på en tjej från hemvården som kommer hit och ska installera ett trygghetslarm ifall något händer. Som tex när jag ramlade på toaletten när jag hade fentanylplåster på mig. Då kan det vara skönt att snabbt få hjälp om nåt sånt händer igen.

Kärlek till alla. Å ser ni en sjuksköterska idag så ge henne en kram.