Måndag och ny vecka.

Idag börjar en ny och fräsch vecka.


Jag gillar inte måndagar. Det är så långt till helgen. Trots att jag är långtidssjukskriven och inte gör nåt vettigt (som många yttrar sig) så känns ändå helgen lite festligare. Man kan låta barnen vara uppe lite längre på kvällarna, man kan förhoppningsvis sova nån timma extra på morgonen, vi brukar äta lite festligare mat, vi försöker att inte ha någon tid att passa och vi gör lite som vi vill. Vi tar vara på tiden med varandra.
I natt satt jag och tänkte efter lite. Jag hade drömt en mardröm och behövde gå upp för att rensa huvudet lite. På ganska kort tid, vi pratar om ett år ungefär, så har min man räddat livet på mig ett antal gånger. Hur säger man "tack" för en sån sak? Utan att det blir krystat, pinsamt, fel, konstigt eller på nåt vis överdrivet?
Efter det här året som nu gått så har jag utvecklat en viss dödsångest. Jag får ibland panikångestattacker och jag funderar mycket (ibland för mycket) över vad som händer efter döden. Ibland blir ångesten så tung att det känns som att jag går sönder inuti. Jag vill verkligen inte lämna denna underbara värld där alla ni som jag älskar finns. Jag får ibland restless legs när jag ligger i sängen av ångest så jag måste gå upp och röra på benen. Men jag fick faktiskt av min gynekolog (som är en supergullig man som tyckte synd om mig när han hörde om hur jag mådde) en remiss till en läkare som är specialist på just ångest. Så jag var dit i förra veckan och det kändes jättebra faktiskt. Han var den första som inte kallade mig "svår patient". Han sa när jag gick (för jag hade varnat honom innan att alla brukar säga att jag är så besvärlig patient) att "du va ju en väldigt lätt patient". Det kändes så himla skönt att få höra. Så nu ska han ta lite prover på mig för det finns en massa i kroppen som kan spä på ångesten rent kemiskt åxå. Tex om man har järnbrist så kan man få restless legs osv. Jaja nog om elände nu.


Måste bara få berätta att jag har hittat en superkanon vetrinär faktiskt. I Alunda. En kvinna i medelåldern som driver det själv. Å hon håller bra priser för oss uppfödare åxå. Helt kanon. Som uppfödare får man paketpris när man kommer med kullar och ska vaccinera-chippa och besikta och det är väldigt bra pris. Sen har hon att ju fler det är i kullen desto billigare blir det. Å hon är supertrevlig. Så jag har varit till Alunda jag vet inte hur många gånger. Fler gånger än på många många år. Har ju dels mina egna kullar som skulle vaccineras 2 gånger och sen har jag ju foderkullen som åxå ska vaccineras 2 gånger. Sen har jag haft lite problem med klor i ögonen och lite andra frågor som jag varit dit med. Å hon har varit väldigt bra och duktig att ha och göra med. Snabb med provtagningar och det allra bästa tycker jag hon bedövar kattungen i nacken innan hon chippar. Det tycker jag känns så himla skönt. Det är ju ett stort chip som ska in ändå och nålen är rätt rejäl. Visst de säger att kattungen ändå inte känner så mycket i nacken men för egen del känns det bättre att hon har som regel att bedöva innan hon chippar. Jag gillar henne. Å Alunda är ju inte så långt att åka till om man åker över faringe. Tar ca 30 minuter.